Årets Lundeq-pris delades ut under torsdagskvällen. Nu under helt andra former än tidigare år.
Det märks att Roger Sundin inte längre håller i tåtarna.
Inte så att allt var bättre förr – för formerna för prisutdelningen inne på själva bokhandeln var det kanske dags att förnya. Poetry slam med Kung Henry och en del andra ungdomar, skolungdomar som läste högt och ett hörn med författarintervjuer som den oförliknelige entusiasten Ulf Broberg höll i – allt detta är exempel på förnyelse. Störst behållning hade jag av att lyssna till Carina Burman och Staffan Ulfstrand. Lite mer av aktiviteter så kanske en bokmässestämning skapas?
Juryn till litteraturpriset var också delvis utbytt (även om Bo Ingvar Kollberg fanns på plats i publiken).
I publiken fanns också en del andra gamla kända personer på plats – Enn Kokk till exempel som väl inte missat många prisutdelningar. Men det var glest i publikleden i år – kanske hälften mot vad det brukar vara . En viss föryngring kan noteras på plussidan, men nog var det något fint förut när så många ur Uppsalas kulturliv samlades kring en buffé från en fiskrestaurang i stan (med en skvätt vin till) - för att först spekulera i vem som skulle få priset och sedan få veta och lyssna till pristagaren. Jag saknade många profiler.
Föryngra gärna och öppna upp – men tänk också på den kulturpublik som inte kommer för att höra på Darin. För det hela ingick i ett jippo gemensamt för hela gallerian – och där var Darin dragplåstret. Kontraster med andra ord – i och för sig i en osannolik blandning som var rätt kul.
Vem fick priset då? Jo, en riktig trotjänare, författaren Lars Ardelius, numera 83 år och bosatt i Sigtuna. Hans novellsamling “Privata liv” som kretsar kring en rad kända författare belönades i tävlan med Kerstin Ekmans “Mordets praktik”, den senare en “mellanbok” av Ekman, enligt juryn. Ardelius verkade glad över att få priset och talade med humor och skärpa via den värdelösa högtalaranläggningen.
No related posts.
